Slättgård Elevaktuellt

Skolavslutningen var otroligt härlig men också väldigt jobbig. Efter en ganska vanlig avslutning på skolan så samlades vi klockan 13.00 utanför skolan. Utanför skolan stod det buss. Vår lärare Ia och vår rektor Ebon hade planerat en överraskning för oss. Det enda vi visste var att vi skulle till en hemlig ort.
  Till slut kom vi fram till Häringe Slott. När vi alla kom in blev vi nog lite överraskade över hur fint det var. Men det kanske inte var så konstigt för tydligen så hade Gustav Vasa bott där.
  Iallafall så åt vi alla först supergoda mackor och sedan roade alla sig på olika sätt. Det fanns en stor swimmingpool som många badade i, andra låg och kollade på. Det fanns också en jättefin stuga med bastu som många bastade i och gjorde sig i ordning för kvällen. För något annat som vi också fått veta var att det skulle vara en fin middag på kvällen. Jag måste säga att alla såg otroligt bra ut. Vi brukar såklart vara snygga men vi var riktiga puddingar den här kvällen.
  Vi bjöds på fördrinkar och sedan på ett kul rollspel. Det hade ingen väntat sig. Innan vi gick och åt så presenterade sig många skådespelare. Det fanns en nervös receptionist, en galen doktor, en adelsman, en sångerska och hotellchefen som sedan blev mördag. Under hela kvällen var det vårt jobb att spekulera och ta reda på vem som var mördaren. Jag tyckte det var väldigt kul, och det är nog många som håller med mig. 
  Skådespelarna var med under nästan hela middagen men gick när det var klart vem mördaren var. När vi alla hade ätit så spelade Arvand, Hadid och Jocke fint för oss. Arvand på sång och gitarr, Hadid på trummor och Jocke på bas. Dom är verkligen duktiga! Sedan sjöng jag och alla tjejer en låt som heter Graduation song. Under denna låt brast några i tårar. Efter sången var det Nicolas tur. Han höll ett sånt fint och rörande tal. Då brast iallafall jag i tårar.
  Många grät och skrattade när lärarna sjöng en låt om oss och visade bilder från när vi var yngre. Men när de sjungit klart så fortsatte de flesta gråta. Bussresan hem var också jobbig. De flesta grät och vi gick runt och kramade varann. Jag ville inte släppa någon. 
  Jag hade inte slutat när jag var på väg hem i bilen med min pappa eller när jag kom hem. Mamma försökte lugna ner mig och jag blev lugn ett tag men sedan brast jag igen.

Nu känner jag mig tom. Min tid på Slättgårdsskolan är slut. I 10 år har jag gått på denna skola, och jag skulle aldrig vilja byta det mot något annat. Helt seriöst alltså. Jag har fått lära känna dessa underbara människor i klass 9a. Alla är olika och är på sitt sätt och jag tycker att det är det som gör vår klass så speciell. Jag kommer sakna exakt alla. Även om jag är umgås så mycket med alla på fritiden så ska de ändå finnas där.

Visst kommer de som står närmast träffas, så jag kommer inte sakna någon på det sättet. Jag kommer sakna det vanliga. Att det är samma sak när man ska till skolan och att ens bästa vänner är där. Jag kommer ju träffa dem även fast vi har slutat men det blir aldrig samma sak. Jag kommer sakna tryggheten också.

Jag skulle kunna fortsätta skriva om hur jobbigt det är och hur mycket jag kommer sakna skolan och klassen men då skulle det här inlägget bli så väldigt och jag tror ingen skulle vilja fortsätta läsa. Jag skulle inte kunna fortsätta skriva heller för mina ögon fylls nu med nya tårar. Jag som trodde det hade tagit slut.

Ha nu ett bra sommarlov alla
/ Frida

(Om Slättgårdsskolans Dag under detta inlägg.)
LEDARE: Det kan vara en vanlig kväll när förundringen börjar. "Har vi NO i morgon?", "var har vi, i Bredäng eller Slättgårds?", "Ia är borta i morgon, har vi någon vikarie?", "var inte Peder borta, har vi i morgon?", "har vi i tältet eller i Bredäng?", "hade inte Bredäng basketturnering, har vi inte i tältet då?"...bara några av frågorna jag ställer mig på vanliga veckodagar på Slättgårdsskolan - det måste bli en förändring. Skolan måste bli bättre på att informera elever!

Visst, det kanske blir så ibland när någon lärare spontant sjukskriver sig själv och ringer in det på morgonen, men det är inte alltid så, och på något sätt måste skolan bli bättre på att informera det. Om man inte gör det blir det ju, som det visserligen har blivit, en attitydsförändring. Folk tar inte lektionerna, lärarna eller skolan seriöst. En lektion dit, sovmorgon hit, håltimme där osv. Blir man å andra sidan väl informerad, får planera mer osv., så lär man sig ta ansvar och skolan känns mer seriös än en grej som ingen tar seriöst utan styrs av skolplikten.
  Det kanske är så på alla skolor. Men bara för det behöver det inte vara så på vår skola. Vi måste ändra det här. Man kan göra allting från att informera mig så jag skriver in det på bloggen, informera Hadid så att han uppdaterar skolans hemsida, kanske skaffa ett användarkonto på http://www.twitter.com/, där någon (kanske en elev med någon kompensation efter allt) kan uppdatera med små, små inlägg, kolla in hemsidan så förstår du. Det som krävs är att den måste vara seriös och inte bli uppdaterad senaste dagen. Eftersom alla kanske inte kan ha tillgång till Internet just då, kanske måste kolla hos en kompis eller något och då måste det stå hela tiden. Eller när Lotta får informationen så skriver hon bara in det snabbt medan hon jobbar, lätt va?

Det jag tänker på var förra fredagen och på orienteringen. Den information vi fick dagen innan orienteringen var att det skulle ske vid "Gröna stugan" (???). Läraren som skulle informera oss om detta fanns inte alltid tillgänglig när man skulle fråga honom om var det var och han fick inte heller någon bra information om var det var,  vilket måste ändras. Det här är inte 3:e klass där alla måste träffas innan. Man kan skapa egna tider, ta ansvar och känna det genom att man kan åka dit själv, vilket man måste göra på gymnasiet, alla kommer inte träffas och gå två-och-två till platsen.
   Och förra fredagen skulle vi ha NO, de två timmarna på fredag morgon, halvklass (9:orna). Det brukar inte vara samma tid, inte samma lokal - inte ens i samma skola. Därför vill man inte komma dit, och sedan få höra att läraren inte är där och ingen vikarie finns, eller gå till fel skola, komma för tidigt, inte ha med rätt material osv. (Var inte där i dag, hade en killer-huvudvärk.) Men ni förstår.

En aspekt av det hela har vi glömt: "Mentorstiden då?", den lilla tiden man har med sin mentor och talar om veckan, framtida saker som prov, dylikt och fyller i enkäter och andra saker. Inte alla är där, det blir inte alltid, inte alla kommer ihåg allt, inte alla har en loggbok med sig, mentorn vet inte alltid allt eller skriver ner allt (speciellt inte som vilka tider en viss lektion är, eller om en lärare kommer bli sjuk), så vi måste göra något annat. Mentorstiden kan inte ge all information, dessutom är den bara två gånger i veckan.

Det här blir mycket viktigare när man kommer upp i högstadiet. Just ansvaret, hur seriöst det är, annars blir det som Björklund säger: En flummskola. Dessutom är själva tiden jätteviktig. Man kunde göra något annat, plugga hemma eller sovit! Man får så mycket ångest när man kommer till skolan och har två timmar sovmorgon, "egentligen". Nästan alla visste förutom de som kanske inte är kompis med alla, kanske inte alltid är inne på MSN eller som inte lever sitt liv runt sin mobil. Så att "det kan spridas mellan varandra"-argumentet faller också platt. Man kan inte bara lämna över allt på eleverna. Och det är bara OM någon får reda på det.

Hur skolan väljer att göra är inte viktigt. Det spelar faktiskt ingen som helst roll, det som spelar roll är att vi blir informerade och slipper fråga runt, oroa oss, känna ångest, ta skolan oseriöst, ta mindre ansvar och allt annat som kommer med. Kommunikationen mellan skola, lärare, elever måste förbättras mycket mer.
   Dessutom är det en sådan dubbelmoral. Lärare, som inte alltid kommer i tid, blir jättesura på eftersläntrare som kommer in 5 minuter när man som elev kan komma och bli överraskad om att man har två timmar sovmorgon, eller börjar 25 minuter tidigare. Men då är det okej, eleven visste ju inte om att vi egentligen började 8 och inte 8.25. Som argument till de som kommer försent brukar de säga "det går jättemycket tid på ett år på att folk kommer försent och stör andra". Det går också jättemycket tid på att oroa sig över lektioner och dagar, vänta på att lektioner ska börja och man kan inte åka hem eftersom man skulle bara behöva komma tillbaks direkt och på att man kommer "försent" till lektioner eftersom "svensklektionen bytte med SO-lektionen" eftersom två lärare bestämde det i går kväll... Bra där!

Nej, istället är det eleverna som måste äta upp den väldigt svårsmälta moralkakan vi får p.g.a. att vi inte tar tider seriöst. Om vi ska ta det seriöst måste ni också det. Jag tycker ungdomar är för slappa och kaxiga. Kommer försent, talar på lektioner, gör inte sina läxor. Men samtidigt så, även om de inte ändrar sig om det blir seriöst, är det inte rätt att kritisera dem för något skolan och lärare själva gör.
   Det här är ingen politisk fråga, ingen kommunalfråga och ingen ekonomisk fråga. Man måste inte anställa fler personal, kommunen har inget med det att göra och ingen politisk inriktning har någon skillnad. Vi måste ha ett bättre information- och kommunikationssystem i skolan.
   Självklart gäller inte det här alla lärare. Men det är en hel del. Men om man skapar ett konto på Twitter.com, där man kan skriva små meddelande, kan en lärare bara gå in och skriva där. Alla kanske inte får reda på det, men det är bättre än ingenting. Då kan man faktiskt ringa någon och be någon kolla om någon har uppdaterat osv., man kan kolla innan man går till skolan, speciellt om man bor lite längre bort.

Bättre kommunikation mellan elever och lärare i framtiden, tack.

Karim