Slättgård Elevaktuellt

Skolavslutningen var otroligt härlig men också väldigt jobbig. Efter en ganska vanlig avslutning på skolan så samlades vi klockan 13.00 utanför skolan. Utanför skolan stod det buss. Vår lärare Ia och vår rektor Ebon hade planerat en överraskning för oss. Det enda vi visste var att vi skulle till en hemlig ort.
  Till slut kom vi fram till Häringe Slott. När vi alla kom in blev vi nog lite överraskade över hur fint det var. Men det kanske inte var så konstigt för tydligen så hade Gustav Vasa bott där.
  Iallafall så åt vi alla först supergoda mackor och sedan roade alla sig på olika sätt. Det fanns en stor swimmingpool som många badade i, andra låg och kollade på. Det fanns också en jättefin stuga med bastu som många bastade i och gjorde sig i ordning för kvällen. För något annat som vi också fått veta var att det skulle vara en fin middag på kvällen. Jag måste säga att alla såg otroligt bra ut. Vi brukar såklart vara snygga men vi var riktiga puddingar den här kvällen.
  Vi bjöds på fördrinkar och sedan på ett kul rollspel. Det hade ingen väntat sig. Innan vi gick och åt så presenterade sig många skådespelare. Det fanns en nervös receptionist, en galen doktor, en adelsman, en sångerska och hotellchefen som sedan blev mördag. Under hela kvällen var det vårt jobb att spekulera och ta reda på vem som var mördaren. Jag tyckte det var väldigt kul, och det är nog många som håller med mig. 
  Skådespelarna var med under nästan hela middagen men gick när det var klart vem mördaren var. När vi alla hade ätit så spelade Arvand, Hadid och Jocke fint för oss. Arvand på sång och gitarr, Hadid på trummor och Jocke på bas. Dom är verkligen duktiga! Sedan sjöng jag och alla tjejer en låt som heter Graduation song. Under denna låt brast några i tårar. Efter sången var det Nicolas tur. Han höll ett sånt fint och rörande tal. Då brast iallafall jag i tårar.
  Många grät och skrattade när lärarna sjöng en låt om oss och visade bilder från när vi var yngre. Men när de sjungit klart så fortsatte de flesta gråta. Bussresan hem var också jobbig. De flesta grät och vi gick runt och kramade varann. Jag ville inte släppa någon. 
  Jag hade inte slutat när jag var på väg hem i bilen med min pappa eller när jag kom hem. Mamma försökte lugna ner mig och jag blev lugn ett tag men sedan brast jag igen.

Nu känner jag mig tom. Min tid på Slättgårdsskolan är slut. I 10 år har jag gått på denna skola, och jag skulle aldrig vilja byta det mot något annat. Helt seriöst alltså. Jag har fått lära känna dessa underbara människor i klass 9a. Alla är olika och är på sitt sätt och jag tycker att det är det som gör vår klass så speciell. Jag kommer sakna exakt alla. Även om jag är umgås så mycket med alla på fritiden så ska de ändå finnas där.

Visst kommer de som står närmast träffas, så jag kommer inte sakna någon på det sättet. Jag kommer sakna det vanliga. Att det är samma sak när man ska till skolan och att ens bästa vänner är där. Jag kommer ju träffa dem även fast vi har slutat men det blir aldrig samma sak. Jag kommer sakna tryggheten också.

Jag skulle kunna fortsätta skriva om hur jobbigt det är och hur mycket jag kommer sakna skolan och klassen men då skulle det här inlägget bli så väldigt och jag tror ingen skulle vilja fortsätta läsa. Jag skulle inte kunna fortsätta skriva heller för mina ögon fylls nu med nya tårar. Jag som trodde det hade tagit slut.

Ha nu ett bra sommarlov alla
/ Frida