Typ 15 år och ute i gymnasiedjungel?
"VI ERBJUDER RESOR, PRAKTIK OCH FULLT LÄRARLEDDA LEKTIONER, VI LIGGER ÄVEN CENTRALT I STOCKHOLM", "FRISKOLOR HÅLLER INTE MÅTTET. VI ÄR EN STARK, KOMMUNAL, MODERN OCH ROLIG SKOLA MED ANOR. HÄR FÅR DU EN GEDIGEN UTBILDNING OCH MASSOR AV NYA KOMPISAR", "DET HÄR HAR VARIT DEN BÄSTA TIDEN I MITT LIV! JAG BYTTE SKOLA 3 GÅNGER INNAN JAG HITTADE DEN HÄR, OCH HÄR PASSADE JAG IN DIREKT. DU BLIR INTE OSYNLIG HÄR, OCH HÖGSKOLORNA BARA GAPADE EFTER MIG EFTER STUDENTEN. HÄR ÄR DU NÅGON! EVA SVENSSON, ELEV".
Ja, visst är allt lockande. Resor, friskolor, modern, stark, praktik, självförverkligande och det finns inte bara en skola som erbjuder dessa saker heller...
Det finns mer än tusen utbildningar och nästan tusen gymnasieskolor. 17 nationella program och med det kommer massa beslutsångest. Det finns inget facit, du kan inte bläddra längst bak i boken och hitta svaret, du måste välja själv.
TA BAKVÄGEN
Om du fortfarande nu sitter som ett frågetecken med lite mer än en vecka kvar till sista gymnasieomvalsdagen, måste du ta andra vägen; Ta bort alla program du inte vill gå på. Jag, till exempel, är en riktig samhälls-nörd, praktiskt och estetisk arbete - inte direkt lika roligt för mig. Då kan jag ta bort bygg, el, energi, estetisk, fordon, hantverk, hotell- och restaurang, industri, livsmedel, media, naturbruk, omvårdnad och teknik. Så lätt tog jag bort så många grejer som jag inte vill ha. För du frågar ju dig: "Vilket program ska jag ta?" Istället kan du fråga vilka du inte ska ta, så blir valen färre. Man kan även göra fördel/nackdel-lista, t.ex.: Fördel (bättre högskolechanser), nackdel (hårt plugg). Kan man även göra med skolor, (nära till skolan) respektive (tidiga mornar).
EFTERGYMNASIALT?
Nu måste du ställa dig en framtidsfråga som kanske inte är helt lätt att bestämma nu men ändå: Hur länge vill du egentligen plugga? Är man otroligt skoltrött redan nu, har ögonen helt för ett praktiskt program och inte vill hålla på med massa teori och högskoleprov, kan man ta ett yrkesförberedande program som bygg, teknik (även studieförberedande, som en slapp natur), industri. Om man nu vill jobba direkt efter, eller kanske plugga efter som till exempel byggingenjör. Bara för att man tar bygg tar inte vägen slut efter gymnasiet, man kan plugga efter. Dock kan man behöva ta några extra kurser efter gymnasiet på komvux, eller ta dem under gymnasietiden om nu skolan erbjuder de kurserna.
Eftersom samhälle och natur är så teoretiska är det lättare för de som går de programmen att välja ett annat program eller plugga efter. Om du går bygg tar du kanske en mätningskurs, medan om du kanske går på samhälle går du en vanlig historia B-kurs, den ena är inriktad och den andra mer allmän. Så om du vet att du inte vill plugga efter, samhällsfrågor är det mest uttjatade som finns och vill jobba praktiskt kanske så är bygg eller liknande bra.
TÄNK INTE PÅ JOBBEN
Tänk inte på framtida jobb! Min mamma tjatar om att det inte kommer finnas jobb för ekonomer osv., men konjunkturerna, trenderna och jobben kommer och går. Det kommer nya jobb hela tiden, och är man bra på det man gör så får man jobb. Det svänger hela tiden. Dessutom kan det gå det andra hållet, de kanske är brist på ekonomer, vem vet?
DIN ÅSIKT STÅR I CENTRUM
Som tur har jag inte föräldrar som lägger sina näsor i blöt. Att lägga sin näsa i blöt är ju att lägga sig i saker man inte har att göra, och helt sant, föräldrar har inte något med gymnasievalet att göra. Förstår inte ens var detta har kommit. Visst, om man kanske har en überhård familjedriven gård på landet som håvar in mycket pengar och har 5 generationer bakom sig och man vill att sina barn också ska jobba där, kan man förstå om föräldrarna vill att man ska ta naturbruk. Men om en, akademisk förälder då, bestämmer att ens barn ska gå natur bara för att den ska bli "något" och bli läkare som den själv, är det bara dumt. Visst, man kanske gör en besviken. Men å andra sidan, vem bad föräldern att skapa dessa förväntningar, planera ens liv och bara bestämma? Det är din framtid, det är dina tre år och det är ditt val. Ta ställning, annars kommer du ångra dig.
Men visst, man kan lyssna på sina föräldrar, ta råd, vägledning. Men när de börjar ändra i valen och ifrågasätta saker är det fel. De måste låta dig komma in.
"OKEJ, MEN SKOLORNA DÅ?"
Jag känner många som bytt skola för att grejer inte var som de förväntade sig, maten var dålig, eleverna var inte så lika de själva, de mött rasism i vissa fall, hittade en bättre skola, lärarna och liknande. Självklart kan man inte veta allt, och i broschyren står det inte "I VISSA FALL BLIR ELEVERNA TRAKASSERADE PÅ SKOLTID". Men rykten, det man hör, ser, möten, öppet hus hjälper en att få en bra uppfattning. När jag till exempel gick på Mikael Elias vid öppet hus-säsongen, var det bara propra föräldrar som antecknade med deras Östermalm-ungar som såg ointresserade ut, det hjälpte mig få viss en uppfattning om vilka som faktiskt går och skulle gå på skolan. Såna vill jag inte gå med. Sen är rykten inte alltid sanna, men t.ex. det som går om Östra Real, om att det bara går "brats" och s.k. fjortisar och att alla är indelade i grupper (klickar, som tjejen på öppet hus själv sa). Såna vill jag inte heller gå med, men jag prioriterar tre roliga år lika mycket som en bra skola, och massa gruppindelningar gör inte direkt skolan rolig, inte miljön något bättre heller.
Nu är det kanske lite försent att gå på öppet hus, de senaste som hade öppet hus hade det i slutet av april (nu är det maj). Men jag har också stött på stora "!?!?!?!?". Vissa skolor som inte alls varit som jag önskat och förväntat mig, men det måste man se för att veta. Just skolan är inte så akut, man kan alltid byta och oftast blir man inte besviken, man blir oftast på andra saker, som elever, lärare. Dock kan man ta reda på information om skolor, på internet också. Sen finns det sajter där man kan jämföra skolor:
http://www.skolvalet.com/
http://www.utbildningsinfo.se/sb/d/195/a/104
http://www.gymnasiekvalitet.se/
OROA ER INTE FÖR MYCKET
Gymnasievalet är inte så seriöst som det oftas sägs. Många som i dag är ekonomer, lärare och andra yrken tog linjer som inte alls sysslade med samma sak. 3 år i skolan gör dig inte till ekonom, lärare eller något annat, vissa yrkesförberedande saker ja, men inga stora saker. Det är obligatoriska kurser, breda linjer och inte så otroligt inriktat. Man ska få ett bra "hum" efter gymnasiet i alla fall, vilket de flesta får. Man får testa lite helt enkelt. Många lärare, väldigt många, lärare på Slättgårds har gått komvux. Det kan vara temporär skoltrötthet under gymnasiet, annat problem eller liknande. Gymnasiet bestämmer inte ditt liv, den vägleder dig i livet och in till arbetslivet. Det sägs att gymnasietiden är de bästa tiden i ens liv, och det tror jag den kommer vara också. Nya kontakter, nytt umgänge, nya vyer, nya intressen. Gymnasietiden är rolig också, inget livsavgörande, permanent så...
Visst, sen finns det många djupgående saker som vilka erbjudanden skolor har, vilka språk de erbjuder, struktur i programmet (karaktärsämnen, basämnen, inriktning, individuella vall m.m.), vilka kurser de erbjuder för att kunna komma in på ett visst högskoleprogram, om de är kommunala eller inte, vilket arbetssätt de har, vilken inriktning de har, om de erbjuder datorer eller inte, om de erbjuder läxhjälp eller extra lektioner, hur lokalerna ser ut och andra faktorer. Det gäller att vara påläst om man ska få ett så bra gymnasieval som möjligt. Som sagt: Som man bäddar får man ligga...
Men samhällskunskap, naturvetenskap, bygg, estet, ser likadana ut på alla skolor. Dock kan de ha olika "inriktningar", vilket inte utgör så stor del av programmet. Men ur den synvinkeln spelar det ingen roll, det är likadant överallt.
LITA PÅ MAGKÄNSLAN! Karim.
Ja, visst är allt lockande. Resor, friskolor, modern, stark, praktik, självförverkligande och det finns inte bara en skola som erbjuder dessa saker heller...
Det finns mer än tusen utbildningar och nästan tusen gymnasieskolor. 17 nationella program och med det kommer massa beslutsångest. Det finns inget facit, du kan inte bläddra längst bak i boken och hitta svaret, du måste välja själv.
TA BAKVÄGEN
Om du fortfarande nu sitter som ett frågetecken med lite mer än en vecka kvar till sista gymnasieomvalsdagen, måste du ta andra vägen; Ta bort alla program du inte vill gå på. Jag, till exempel, är en riktig samhälls-nörd, praktiskt och estetisk arbete - inte direkt lika roligt för mig. Då kan jag ta bort bygg, el, energi, estetisk, fordon, hantverk, hotell- och restaurang, industri, livsmedel, media, naturbruk, omvårdnad och teknik. Så lätt tog jag bort så många grejer som jag inte vill ha. För du frågar ju dig: "Vilket program ska jag ta?" Istället kan du fråga vilka du inte ska ta, så blir valen färre. Man kan även göra fördel/nackdel-lista, t.ex.: Fördel (bättre högskolechanser), nackdel (hårt plugg). Kan man även göra med skolor, (nära till skolan) respektive (tidiga mornar).
EFTERGYMNASIALT?
Nu måste du ställa dig en framtidsfråga som kanske inte är helt lätt att bestämma nu men ändå: Hur länge vill du egentligen plugga? Är man otroligt skoltrött redan nu, har ögonen helt för ett praktiskt program och inte vill hålla på med massa teori och högskoleprov, kan man ta ett yrkesförberedande program som bygg, teknik (även studieförberedande, som en slapp natur), industri. Om man nu vill jobba direkt efter, eller kanske plugga efter som till exempel byggingenjör. Bara för att man tar bygg tar inte vägen slut efter gymnasiet, man kan plugga efter. Dock kan man behöva ta några extra kurser efter gymnasiet på komvux, eller ta dem under gymnasietiden om nu skolan erbjuder de kurserna.
Eftersom samhälle och natur är så teoretiska är det lättare för de som går de programmen att välja ett annat program eller plugga efter. Om du går bygg tar du kanske en mätningskurs, medan om du kanske går på samhälle går du en vanlig historia B-kurs, den ena är inriktad och den andra mer allmän. Så om du vet att du inte vill plugga efter, samhällsfrågor är det mest uttjatade som finns och vill jobba praktiskt kanske så är bygg eller liknande bra.
TÄNK INTE PÅ JOBBEN
Tänk inte på framtida jobb! Min mamma tjatar om att det inte kommer finnas jobb för ekonomer osv., men konjunkturerna, trenderna och jobben kommer och går. Det kommer nya jobb hela tiden, och är man bra på det man gör så får man jobb. Det svänger hela tiden. Dessutom kan det gå det andra hållet, de kanske är brist på ekonomer, vem vet?
DIN ÅSIKT STÅR I CENTRUM
Som tur har jag inte föräldrar som lägger sina näsor i blöt. Att lägga sin näsa i blöt är ju att lägga sig i saker man inte har att göra, och helt sant, föräldrar har inte något med gymnasievalet att göra. Förstår inte ens var detta har kommit. Visst, om man kanske har en überhård familjedriven gård på landet som håvar in mycket pengar och har 5 generationer bakom sig och man vill att sina barn också ska jobba där, kan man förstå om föräldrarna vill att man ska ta naturbruk. Men om en, akademisk förälder då, bestämmer att ens barn ska gå natur bara för att den ska bli "något" och bli läkare som den själv, är det bara dumt. Visst, man kanske gör en besviken. Men å andra sidan, vem bad föräldern att skapa dessa förväntningar, planera ens liv och bara bestämma? Det är din framtid, det är dina tre år och det är ditt val. Ta ställning, annars kommer du ångra dig.
Men visst, man kan lyssna på sina föräldrar, ta råd, vägledning. Men när de börjar ändra i valen och ifrågasätta saker är det fel. De måste låta dig komma in.
"OKEJ, MEN SKOLORNA DÅ?"
Jag känner många som bytt skola för att grejer inte var som de förväntade sig, maten var dålig, eleverna var inte så lika de själva, de mött rasism i vissa fall, hittade en bättre skola, lärarna och liknande. Självklart kan man inte veta allt, och i broschyren står det inte "I VISSA FALL BLIR ELEVERNA TRAKASSERADE PÅ SKOLTID". Men rykten, det man hör, ser, möten, öppet hus hjälper en att få en bra uppfattning. När jag till exempel gick på Mikael Elias vid öppet hus-säsongen, var det bara propra föräldrar som antecknade med deras Östermalm-ungar som såg ointresserade ut, det hjälpte mig få viss en uppfattning om vilka som faktiskt går och skulle gå på skolan. Såna vill jag inte gå med. Sen är rykten inte alltid sanna, men t.ex. det som går om Östra Real, om att det bara går "brats" och s.k. fjortisar och att alla är indelade i grupper (klickar, som tjejen på öppet hus själv sa). Såna vill jag inte heller gå med, men jag prioriterar tre roliga år lika mycket som en bra skola, och massa gruppindelningar gör inte direkt skolan rolig, inte miljön något bättre heller.
Nu är det kanske lite försent att gå på öppet hus, de senaste som hade öppet hus hade det i slutet av april (nu är det maj). Men jag har också stött på stora "!?!?!?!?". Vissa skolor som inte alls varit som jag önskat och förväntat mig, men det måste man se för att veta. Just skolan är inte så akut, man kan alltid byta och oftast blir man inte besviken, man blir oftast på andra saker, som elever, lärare. Dock kan man ta reda på information om skolor, på internet också. Sen finns det sajter där man kan jämföra skolor:
http://www.skolvalet.com/
http://www.utbildningsinfo.se/sb/d/195/a/104
http://www.gymnasiekvalitet.se/
OROA ER INTE FÖR MYCKET
Gymnasievalet är inte så seriöst som det oftas sägs. Många som i dag är ekonomer, lärare och andra yrken tog linjer som inte alls sysslade med samma sak. 3 år i skolan gör dig inte till ekonom, lärare eller något annat, vissa yrkesförberedande saker ja, men inga stora saker. Det är obligatoriska kurser, breda linjer och inte så otroligt inriktat. Man ska få ett bra "hum" efter gymnasiet i alla fall, vilket de flesta får. Man får testa lite helt enkelt. Många lärare, väldigt många, lärare på Slättgårds har gått komvux. Det kan vara temporär skoltrötthet under gymnasiet, annat problem eller liknande. Gymnasiet bestämmer inte ditt liv, den vägleder dig i livet och in till arbetslivet. Det sägs att gymnasietiden är de bästa tiden i ens liv, och det tror jag den kommer vara också. Nya kontakter, nytt umgänge, nya vyer, nya intressen. Gymnasietiden är rolig också, inget livsavgörande, permanent så...
Visst, sen finns det många djupgående saker som vilka erbjudanden skolor har, vilka språk de erbjuder, struktur i programmet (karaktärsämnen, basämnen, inriktning, individuella vall m.m.), vilka kurser de erbjuder för att kunna komma in på ett visst högskoleprogram, om de är kommunala eller inte, vilket arbetssätt de har, vilken inriktning de har, om de erbjuder datorer eller inte, om de erbjuder läxhjälp eller extra lektioner, hur lokalerna ser ut och andra faktorer. Det gäller att vara påläst om man ska få ett så bra gymnasieval som möjligt. Som sagt: Som man bäddar får man ligga...
Men samhällskunskap, naturvetenskap, bygg, estet, ser likadana ut på alla skolor. Dock kan de ha olika "inriktningar", vilket inte utgör så stor del av programmet. Men ur den synvinkeln spelar det ingen roll, det är likadant överallt.
LITA PÅ MAGKÄNSLAN! Karim.
Kommentarer
Trackback
