Precis vad vi behövde...

Slättgårdsskolan är, hur ska jag säga det... "Avlång." Vi har inte stora, höga byggnader där man träffar alla, stora uppehållsrum där alla träffas, en "officiell" skolgård där alla leker, inte någon gemensam plats där alla från 6:an till 9:an kan träffas - tills nu.
   När jag observerade och fotade cafét som nu öppnat och alla runt det från höjd såg jag en väldigt vacker sak - gemenskap. På ena sidan spelade 9:or, 7:or, 6:or, (8:or är på PRAO), spelade pingis, skrattade och skrek (vänskapsfullt). På andra sidan satt olika personer från olika klasser och samtalade om allt mellan himmel och jord med deras kostnadsfria cappuccino hårt omgreppade av de värmande händerna.

Japp, cafét har öppnat, och vi har kommit långt i utvecklingen. Elever är mer självständiga, vågar mer och kommer lyckas bättre i framtiden rent socialt. När jag var liten pissade jag på mig när de höga konturerna av äldre elever gick förbi. Ett minne blott tydligen.

Kanske överdriver jag. Trots allt, vi är en liten skola där de flesta känner varann. Och även om de yngre är, helt ärligt, riktigt jobbiga from time to time, är det roligt att vi är människor dem ser upp till, vilket skapar ansvarsroll. I större skolor, som jag själv har erfarenhet av, finns fortfarande hierarkin. De äldre eleverna har sitt område, de indikerar om det genom höga skrik, våldsamma rörelser och blickar. Men här skojar de yngsta med de älsta, lärarna samtalar med elever - åldersramarna är utsuddade - individ som indidiv.


I alla fall... Självklart tog jag bilder och har några diskussionsfrågor. Här är de bilderna jag valt ut:



Peter brygger lite pulverkaffe till Ilyes och Nicola. Eftersom varorna inte hade kommit vid den tiden smugglade Peter in en låda pulverkaffe från Eftis, men nu har de kommit och säljs i morgon hoppas vi.



Ilyes och Nicola var inte de enda som ville ha...



Ruset ledde till mycket pingisspelande, kollar ni noga ser ni Ia och Goran vid cafeterian :).



Final pågår, därför alla sitter. Man kan även se cafeterian från sidan, ser lite större ut egentligen, ser lite liten ut på bilden...



Andra sidan, den lite mer lugnare, samtalar man och tar det lugnt. Eller vilar.



Här ska det kopplas in spelkonsoler (Wii och Xbox 360) på TV-apparaterna från Samsung. Fint va?

Ja, så såg det ut och så kommer det att se ut. Det var ganska fullt i dag, även om inte alla var där. Det kommer behövas mer soffor, fler ställen men kan vara på och ett bra system. Speciellt när 8:orna kommer tillbaks.
   Sen är det en annan sak jag är väldigt besviken över. Jo, på sockerfascisterna som härjar på skolan. Inga normala kokosbollar - inget choklad över hvuud taget. Ingen Cola eller light-läsk överhuvudtaget, eller kanske vanlig sockerdricka/liknande. Det sista vi kom fram till var nyttig morotskaka, om man tänker bakelser. Sedan fick vi inte på något sätt "konkurrera" med matsalen. Vi fick inte sälja korv med bröd, då man kan ha korven kvar i kastrullen och beställas på plats, ev. värmas i mikron. Ingen glass heller. Ingen skön, kylande glass som ska jämna ut solens hetta. Men samtidigt får barn astmabesvär i våra lokaler...hmm. Men samtidigt får vi ha sockerbomber som kaffe?

Jag ska ta upp alla frågor på elevrådet för att få ett så bra café som möjligt. Har ni några frågor jag kan framföra till elevrådet är det bara att maila på [email protected].

Karim.


Kommentarer
Postat av: Ia

Äntligen finns caféet på plats! Vad kul och bra skrivet med fina bilder. Det var en härlig stämning igår - en positiv stämning och samförstånd lade sig över hela "gamla kapphallen". Niorna som har hand om caféet på lunchen har redan nu fått bra kred för att de alla är duktiga och driftiga! Härligt! Keep working!

2009-05-13 @ 16:19:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0